Bort med våldet, fram med kärleken för spelet

Jag skäms över fotbolls-Sverige. Hur kan vi människor göra något så trevligt till något så fult? Hur kan vi hata varandra och hur kan vi visa så mycket glädje när det går dåligt för det lag som inte är "ditt"? Det är så otroligt pinsamt att en människa ska behöva dö i fotbollssammanhang för att vi ska inse att det finns så många brister inom Sveriges ALLA klacker. Det ska inte behöva gå så långt. Helt ärligt, det ska inte gå någonstans överhuvudtaget. Inget våld borde förekomma. Vad vinner man ens på det? VARFÖR är det så himla svårt att acceptera att alla tycker och tänker olika? Jag älskar Helsingborg, du älskar Malmö, IFK Göteborg, Djurgården, Hammarby eller något annat. Att visa kärlek för sitt lag är en självklarhet, men jag förstår inte riktigt var "hata alla andra lag som inte är ditt" står skrivet som regel. Hylla era egna lag till skyarna och bry er inte ett skit om de andra lagen.


De största bristerna, tror jag, ligger i hur mycket klackerna provocerar varandra. Slutar provokationerna, följer våldet med ner i graven. En pistol skjuter inte av sig själv. Det står någon eller något bakom "the trigger". Sen vill jag ju tillägga att det alltid har funnits och alltid kommer att finnas människor som inte har alla hönsen hemma och att saker även kan hända oprovocerat. Men händer sådant i fotbollssammanhang har jag svårt att tro att inget ligger bakom det. Speciellt när det är supportrar till olika klubbar och det finns en viss rivalitet mellan lagen.


Dags för fotbolls-Sverige att gå ihop mot våld, precis som mot nazism, #kämpaShowan. Det måste finnas ett slut. Och det är vi, supportrar, fotbollsfans och åskådare, som bestämmer när det är dags för det. Ger dödsmisshandeln inte oss ett uppvaknande, vet jag inte vad som kommer visa för oss att det är dags för förändring. Kanske borde de allsvenska matcherna spelas bakom stängda dörrar i hemlighet. Inga åskådare implicerar med inget våld. För de som är på planen är där för fotbollen. Det är det vi också borde vara där för.

Vila i frid.


mina solstrålar

Igår hade Amina födelsedagstjejmiddag och det var mysigt! (Grattis igen♥). Innan vi gick hem till henne färgade Elvira mitt hår och nu är det fint igen. Ingen stor skillnad, mer än i topparna som inte är lika ljusa nu. Det blev väldigt bra och jag är nöjd! :)

Snart ska jag springa en runda med Frida, sen efteråt ska jag träna ben och idag ska jag ösa på med lite fler vikter. Känns som att det är rätt tid att göra det nu. Kommer antagligen köra mage också, och kanske axlar. Jag vet inte riktigt, bestämmer mig när jag väl tränar. I eftermiddag ska jag till Malmö för att kolla MFF-Falkenberg med mamsen (och några andra). Mys! :)
Jag tycker om er mina töser

my mind will overflow

Försöker att leva nyttigt men det går åt skogen.. Men, det är tanken som räknas..? Hur som helst, har hittat några guldklimpar som jag faktiskt föredrar över godis och andra onyttigheter. Mango, till exempel. Färsk ananas. Smoothies i mängder. Sen i veckan fick jag reda på att jag är allergisk mot både hasselnötter och jordnötter. Så jag ska inte utmana ödet. No more peanuts :(

Har haft en lugn vecka i skolan egentligen - men jag känner mig ändå rätt så slutkörd och förstår inte riktigt hur jag ska orka fram till sommaren. Maj antagligen är månaden från helvetet. Det är bara att hålla huvudet högt. Och intala mig själv att jag är grym på alla sätt och vis, så ska det nog gå. "A little fishy once told me; just keep swimming" - Talia Castellano
Detta åt jag i söndags efter Zack's första födelsedag och det var mumsigt. 
The Last Royals – Friday Night (låt jag lyssnade mycket på förra året, grym).

RSS 2.0